MP till vänster

Nu borde det väl vara bevisat att MP är minst lika vänster som (S). Nu skall papporna tvingas vara hemma. Man tar alltså pengar från folk (skatt) för att sedan ge tillbaka samma pengar – MEN, bara om man gör ”rätt”. Vad är nästa steg?

Det finns ingen annan fråga som skulle betyda lika mycket för jämställdheten

Individer skall alltså tvingas för att statistiken skall se bra ut. Och så klagar vänstern på högerns ”människosyn”.

Kanske dock inte så konstigt att framförallt MP backar i dagens opinionsmätning – för andra mätningen i rad. När politiken blir viktig tappar oppositionen.

Det röd-gröna alternativet

Har aldrig riktigt begripit de rödgröna. Så fort man pratar budget och om sina förslag, är det förslag ”för jobben”. En budget ”för jobben” osv… dock innehåller bara förslagen bidrag, bygga vägar, utbildning och höjda skatter. Aldrig förslag på hur det skall bli fler jobb… märkligt…

Dessutom finns det nu i den gemensamma skuggbudgeten det miljöpartistiska friåret med igen – dock nu under full förnekelse av Mona Sahlin:

”Nu är det varje arbetad timme som gäller och inte friår eller sex timmars arbetsdag. Och inget av det är heller med i vår gemensamma budget.

Dock finns det på sidan 37 i motionen just detta – fast med ett nytt ord: ”utbildnings- och företagsvikariat”. Tanken är dock den samma. En person skall få ledigt ett helt år så länge en arbetslös får jobbet… en idé för jobben? Knappast… dessutom vågar dom inte stå för det.

Detta är vad man får…

Vänsterpartiet har klubbat igenom att driva 6-timmars-frågan genom att skriva in det i valmanifest.

– Det sägs att tiden inte är den rätta, men det finns alltid ett svepskäl för att inte införa sex timmars arbetsdag, förklarade Ana Rubin, Skåne.

Hon menade att en arbetstidsförkortning handlar om jämställdhet.

– Vi har många allierade i den här frågan, men framför allt de kvinnor som vet vad slit är, sade Ana Rubin.

Partistyrelsen argumenterade emot – dom inser ju också att detta är en fråga som knappast är en valvinnare bland de väljare som ännu inte riktigt har bestämt sig. 121-91 blev röstsifforna iaf.

Mona har talat

Mona Sahlin höll igår tal i Nacka för att skaka liv i sitt partis sommartrötthet. Välkommen tillbaks från semestern helt enkelt. Det blev inte så mycket ekonomi som det blev jämställdhet. Sahlin tog tydligen staffettpinnen från Ohly häromsisten – det var jämställdheten som var den stora frågan. Mona pratade om ”rätten till heltid” – hur nu en sådan lagstiftning skall se ut, kvotering av bolagsstyrelser (minst 40% av vardera könet) och en delad föräldraförsäkring.

Samtliga förslag ovan visar på socialdemokraternas totala förakt för människors fria val och äganderätten. När en familj inte delar lika på föräldradagarna är det fel, när ett bolag tvingas rekrytera personer med avseende på kön istället för kompetens är det fel. Undrar när aktiebolagslagen skall få in fler procentsatser för att spegla samhället? Minst 10% utlandsfödda?

Rätten till heltid betyder, vad jag förstår det som, att om någon som jobbar deltid vill ha heltid skall den personen få det. Detta innebär bara i slutet att företag får ytterligare svårare att anställa, vilket innebär mindre jobb.

Det mest intressanta är löftet om att Mona skall jobba för att kvinnolönerna i offentlig sektor skall höjas. Man undrar hur hon kommer att ”jobba” med det. Dom reformer som hade varit lönedrivande för kvinnor är socialdemokraterna emot. De reformer jag pratar om är naturligtvis privata alternativ inom vård, skola och omsorg. Inom dessa områden finns många arbetande kvinnor men har i många fall bara en arbetsgivare att gå till.

Jag håller med Kent Persson om att just jämställdhetsfrågan kanske inte är någon direkt valvinnare, men några röster vinner dom nog på det. Dock förloras nog lika många röster på ”individualiserandet” av föräldraförsäkringen. Johan Ingerö kan inte riktigt ta Sahlin på allvar och undrar om inte punkterna är tagna från SSU.

De rödgröna måste använda SD

En mycket intressant diskussion angående den opinionsundersökningen som visar att SD får 5,6%. Det diskuteras nu vilt i bloggosfären om hur regeringen och oppositionen skall hantera detta. Sossarna har tydligt tagit avstånd från att överhuvudtaget samarbeta med SD. Dock, som Dick Erixon (och Dick på Medborgarrätt) påpekar:

För att kunna fälla Reinfeldts regering måste S-V-MP samarbeta med SD. Alla fyra måste tillsammans rösta för en misstroendeförklaring mot Reinfeldt för att han enligt grundlagen behöver avgå.

Om S inte samarbetar med SD kan Alliansen sitta kvar.

Det framgår tydligt av regeringsformen. Enligt RF 12 kap 4 § krävs en absolut majoritet för att fälla statsministern. Enligt dagens opinionsmätning har inte S-V-MP denna majoritet. De måste göra upp med Sverigedemokraterna för att nå den majoritet grundlagen kräver.

Skall bli en spännande val om ett år. Dock tror jag att opinionen vänder – framförallt när oppositionens politik klarnar. En vild gissning är att regeringen sitter kvar, SD inte kommer in.

Moderaterna tar ansvaret

Fredrik Reinfeldt och Anders Borg presenterade igår moderaternas förslag på hur höstbudgeten skall se ut. Och det verkar som att klagandet från opposition och kommuner har hjälp. Även Moderaterna sällar sig nu till KD och Folkpartiet som också har utlovat mer pengar.

Det kan väl vara bra att staten nu stödjer enheterna ute i landet, men vi skall också komma ihåg att det är kommunerna är ensamt ansvariga för sin budget och i tidigare debatter har vi ju sett att det kanske finns utrymme för andra prioriteringar. SKL har dessutom i en rapport visat att kommuner och landsting aldrig har haft mer pengar än vad dom har nu.

Men pessimismen håller gradvis på att brytas, sa Anders Borg. De offentliga finanserna ter sig inte fullt så osäkra som i våras. Siffrorna för skatteintäkterna kommer in ett par snäpp bättre än vi räknade med då.

Detta är dock det stora glädjeämnet. Att det verkar vända. Inte bara för Sveriges skull men också för regeringen. Men en tuff budgetdisciplin och en klar ideologisk riktning (nja, hyfsat iaf) så har dom klarat krisen galant. Det kommer att ge utdelningen i opinionen. Dessutom kommer det kanske att skapas ett reformutrymme inför valåret 2010.

Att jobbskatteavdraget skall utvecklas i ett fjärde steg, det är dock inte klart med varken finansiering eller nivåer men jag tycker nog att det kanske hade varit lämpligare med att sänka skatten för pensionärerna med dom pengarna i stället. Inte för att jag egentligen tycker det, men för att ta ifrån oppositionen en valfråga. Regeringen har i stort rätt stor ”cred” bland folk för skattesänkningar och för finansiering av de samma. Sänks pensionärsskatten kommer nog oppositionen få svårt att plocka poäng på att skrika ”mera!”.

En annan poäng med jobbskatteavdraget är att sätta press på den röd-gröna oppositionen i skattehöjarfrågan. I och med sänkningarna har regeringen ett riktigt bra utgångsläge i skattedebatten inför 2010. Oppositionen får det svårare och svårare att dra tillbaka skattesänkningarna helt och om dom gör det delvis ger man regeringen rätt. Argumentet att ”sänkt skatt ger mer jobb” börjar bli tröttsam, varför kan man inte säga som det är: regeringen vill ge folk mer frihet! Mer ansvar för sina liv och mer resurser att göra detta.

Läs även: Kent Persson., Makthavare.se

Ohlys självförtroende på topp

Ohly har nu haft sitt sommartal och vräkte då självklart ut en mängd kritik mot regeringen. Framförallt att skattesänkningarna har fallit ”ojämt” ut mellan män och kvinnor – 57 mot 43 procent. Vi vet väl alla hur det stämmer, nämligen inte alls, men låt gå för det.

Vänsterpartiet vill istället höja och indexreglera statsbidragen, det vill säga höjaanslageni takt med inflation och kostnadsstegringar.Men än så länge har partiet inte kommit överens med S och Mp, varken om nivån på statsbidragen eller om indexregleringen.

Vi se här att det finns rätt omfattande frågor som oppositionen inte har kommit överens om. Däribland Afghanistan-frågan där de röd-gröna partierna representerar tre olika ståndpunkter. Till SVT-Text säger Ohly att oppositionen inte kommer att komma överens i flera viktiga frågor innan valet. Någon som vill lägga sin röst på Grisen i säcken?