Statistik är inte det samma som verkligheten

Polisen skall nu lägga energi på att stoppa ”fartsyndare” i intervallet 6-9 km/h över hastighetsgränsen. Argumentet för detta är inte någon som helst förklaring rent trafiksäkerhetsmässigt, utan man argumenterar med statistiska argument.

Kan vi få ner hela den här stora massan som kör sex, sju, åtta, nio kilometer för fort, så sänker vi medelhastigheten. Sänker vi medelhastigheten så sjunker antalet dödade och svårt skadade

Först och främst: hastighetsmätaren på en bil är knappast något precisionsinstrument. Både när det gäller att faktiskt visa rätt hastighet men också själva avläsningen för föraren (dessutom: bättre att hålla ögonen på vägen och anpassa sig efter omkringvarande trafik än att glo slaviskt på hastighetsmätaren).

Ärligt talat: när man är ute på vägarna och kör, vilket hastighet håller folk egentligen? Jag kör rätt och slätt 10 km/h över hastighetsgränsen – men självklart beroende på trafik runtomkring och hur området som jag kör i faktiskt ser ut. Men aldrig över 10 km/h mer – dumt att bli av med körkortet.

Men att tro att genom att sänka ett teoretiskt värde på medelhastighet genom att ”ta fast” oss som inte kör mer ”för fort” än 6-7 km/h är skrattretande. Många kör mer än 6km/h för fort och skall polisen kunna få något slags förtroende för detta får man trafikstockning vid kontrollstationerna. Många kommer att åka fast. Alternativet är att man tar någon då-och-då – vilket inte är lyckat ur ren rättsäkerhetssynpunkt: åker man ”lika mycket” för fort på samma vägsträcka när polisen står där, skall alla eller ingen åka fast.

Ser man hur verkligheten ser ut kommer inte 4 km/h sänkt medelhastighet att hjälpa något. Folk kommer fortfarande hålla dåliga avstånd (säkert sämre eftersom det går långsammare), inte använda blinkers, inte se sig och och planera sin körning och byta radiostation osv, osv, osv.

Vill man sänka medelhastigheten så får man sänka hastighetsgränsen – inte sätta dit folk för 6km/h över hastighetsgränsen. Förutom utanför skolor – då får man banneme hålla hastigheten.

Sverige förstår inte detta med försvar

Sverige har inte befunnit sig i krig sedan 1814 – alltså snart 200 år sedan. Vi var neutrala under första världskriget och ”neutrala” under andra och är mycket lyckligt lottade för att vara ett land i Europa.

Debatten om försvaret tar sig rätt lustiga uttryck, bland annat en debatt i P1 Morgon där Inti  Perez Chavez kläckte ur sig:

”Den spelar på föreställningen att unga som ägnar sig åt kultur gör något oviktigt och borde göra något annat”, sa Chavez Perez.

Anledning av detta är Försvarsmaktens reklamkampanj där folk leker med Post-IT-lappar och Instagrammar sin frukost. Erik Helmersson skriver vidare:

Men än intressantare är att kritikerna blir upprörda över att Försvaret vågar antyda att soldaternas sysselsättning är viktigare än någon av ungdomarnas. Skulle det innebära större samhällsnytta att säkra transport av mat än att lägga upp bilder av den på nätet? Skulle det helt plötsligt vara mer relevant att skydda en by från en krigsherre än att arrangera Postit-lappar?

Eeh… ja? Den som svarar något annat på de frågorna får nog sägas göra sig skyldig till rätt svindlande värderelativism.

I ett land där den spontana känslan om försvar och militär är ”kan det inte bara vara fred på jorden och så kan vi inte bara krama varandra”. Lite naivt och blåögt och när man toppar detta med uttalande av vår statsminister att försvaret är ett ”särintresse” så förstår man om det är svårt att rekrytera folk.

Vi borde importera lite av den stolthet som USA känner för de personer som verkar inom deras försvar – oavsett vad man tycker om det dom utför stöttas dom alltid. Synpunkter och klagomål hänvisar man till politikerna som skickar dit dem.

Kärnkraft är för politisk

Sveriges Radio rapporterar att kärnkraften i Europa kan vara borta om 20 år. Dels är de flesta aktiva reaktorer idag gamla och dels så byggs det väldigt få nya – endast 14 stycken. Att jämföra med de 180 som är igång – varav 150 kan försvinna om 20 år.

Sveriges reaktorer är näst äldst i hela Europa så vi har definitivt en stor utmaning för att säkra vår i stort sätt fossilfria elproduktion. Ja, jag skrev fossilfri efter som vi med vatten- och kärnkraft täcker 90% av vår energiproduktion. (siffror från 2004, Wikipedia).

I Sverige har kärnkraften varit hackekyckling sedan 1970-talet med en kulminering vid folkomröstningen 1980. Vi hade tom en lag, den sk. ”Tankeförbudet” där det fastslogs att man inte ens fick räkna, konstruera eller förbereda ett nytt kärnkraftverk i Sverige. Detta har gjort att mycket pengar nu går åt till att reparera, underhålla och uppgradera de gamla kärnkraftverk som vi nu har.

Regeringen tog dock beslut i 2010 att det FICK byggas nya kärnkraftverk, men då bara för att ersätta befintliga. En rimlig kompromiss enligt mig, men antagligen kom detta beslut 10 år för sent.

Ju längre anti-kärnkraftrörelsen fördröjer byggandet av nya kärnkraftverk, ju mer osannolikt blir det att det kommer att byggas något nytt kärnkraftverk. Tyvärr tänks det inte längre än näsan räcker – vind-, sol- och vågkraft kommer aldrig att kunna ersätta ett kärnkraftverk, dessutom behöver vi kraftkällor som vi kan ”sätta på” när vi vill. När det är kallt i detta land är det inte sällan att det inte blåser…

Då blir det till att köpa ”fulel” från Tyskland och östländerna och vi – och miljön – har förlorat på hela ”abrovinschen”. Detta till stor kostnad för skattebetalarna. Lika mycket pengar som det kostade att lägga ner Barsebäck har man lagt på att uppgradera de övriga kärnkraftverken för att täcka den minskande kapaciteten. Hål i huvuet? Nej, politik kallas det…

Nyans på näthatet

Debatten om näthatet har flödat den senaste veckan och som vanligt finns det alltid en nyans som inte kommer fram. Tyvärr måste man då börja debatten med att ursäkta sig och förklara att man självklart är emot det hat som här har drabbat Åsa Lindeborg med flera. Precis som Sanna Rayman gör:

Jag måste få addera ett par vinklar till näthatsdebatten. Låt mig upprepa: a-d-d-e-r-a. Det här inlägget handlar inte om att gå i clinch med uppfattningen att näthatet är ett stort problem. Det faktum att jag här nedanför kommer ifrågasätta hur debatten har utvecklats kommer av en del flit-misstolkas som att jag bagatelliserar näthatet. Det gör jag verkligen inte. Jag är väl medveten om det ytterligt obehagliga i att folk beter sig som svin, skriver otidigheter, förolämpar, kränker och skickar rena hot till andra människor. Det är förfärligt.

Så, då var det avklarat. Debatten är lika hetsig som självklar: det är inte ok att skicka anonyma hotmail och sexuella anspelningar till personer (oavsett män som kvinnor) för något som dom skriver. Aldrig, aldrig, aldrig – punkt.

Vad är förklaringen då? De som har blivit drabbade tillhör mer eller mindre ”eliten” – alltså de som har en kolumn, spalt eller uppslag till att dag ut och dag in sprida sina åsikter. Och de som anonymt hotar är de som ibland nämns på sidorna: arga män, som inte tror på patriarkatet, genuscertifierade dagis och stora flyktingströmmar. Att sedan få det inrubbat i ansiktet i tidningarna gör tyvärr att det kokar över. Och att skicka ett anonymt mail är ju enkelt… ibland alltför enkelt kan jag tycka.

Men vad näthatet INTE har handlat om är det som inte ligger i vänstermittfåran (och ännu längre vänsterut). Paula Neuding skriver t.ex.

I somras skrev Sara Skyttedal, vice ordförande i Kristdemokraternas ungdomsförbund, att hon är kritisk till Pridefestivalen. Festivalen är sexfixerad, exhibitionistisk och missgynnar homosexuella, menade hon. För detta möttes hon av aggressiva, osakliga påhopp från etablerade journalister och tyckare. Längst gick förmodligen Alexander Bard med: ”WHO ASKED YOU FOR YOUR FASCIST OPINION? We are NOT HERE TO PLEASE YOU! Fuck off, BITCH!”

Per Ström, f.d. jämställdhetsdebattör, gav för en tid sedan upp helt med att debattera efter att ha blivit trakasserad hejdlöst av bloggar och tidningar. Av ju de som nu säger att dom också blir hotade. Men då var hoten helt plötsligt ok.

Kan vi inte lyckas att debattera ALLT hat istället för att hela tiden behöva diskutera ”Men dom då? Men dom då?”. Det blir en meta-debatt som bara gör skyttegravarna djupare – och då kommer man definitivt ingen vart…

PS. Fredrik Virtanen skriver också lite nyanserat DS.

Det är folket som legitimerar

Anders Lindberg har uppenbarligen missat att vi har demokratiska val i detta land. Han skriver appropå att kungen har bjudit in Jimmie Åkesson på lunch:

Genom inbjudan legitimerar kungen Sverigedemokraterna. I allas vårt namn.

Dock försöker han sig först på att koppla ihop SD med Anders Breivik. För jag kan inte se någon som helst annan anledning att skriva detta först i sitt utbrott:

I går mötte Anders Behring Breivik för första gången anhöriga och media efter terrordådet på Utøya. Samma dag berättade kungen och drottningen att de tänker bjuda Jimmie Åkesson (SD) på lunch den 6 december.

Nej Anders. SD ”legitimerades” (precis som alla andra partier i detta land) när dom började med att väljas in i kommunfullmäktige runt om i landet och sedan till sist in i riksdagen förra året. Demokrati kallas det.

Carema och privata företag

Om ni av någon anledning har missat hela Carema-debatten, ber jag dig att ta en liten snabb sökning på Google – och återkom. Om du vet ungefär vad som har hänt så kan du fortsätta.

När debatter som denna dyker upp blir det alltid prat om bonusar till cheferna, skatteflykt av företagets vinster (löses nämligen genom ett fiffigt upplägg med lån till olika bolag utomlands) och allmänt gnäll mot privata företag i ”vård-skola-omsorg”-branschen. Att företagen skatteplanerar är inget ovanligt, utan det sker i samtliga branscher och bolag där det finns möjlighet. Är man kritisk mot det – är det dags att göra något åt hela systemet. Bara för att det råkar vara en viss del av skattepengar som går till detta är inte anledning tillräckligt för att gå i taket.

Vi se nu också fördelen med att det är ett privat företag, att media gör sitt jobb som granskar och att vi har en stark opinion angående detta. Crema stoppar nu bonusar, rättar upp rutinerna och förhoppningsvis kommer att få ordning och reda på vissa hem – och får avtalen uppsagdaandra. Den privata driftsformen är alltså en fördel i detta fall. Hade det varit en offentlig driven verksamhet är jag inte lika säker på att ändringar hade genomförts så snabbt.

Vi får heller inte glömma att kommunen fortfarande har ett ansvar för hur verksamheten fungerar – tillsynen hos privata företag verkar inte riktigt ha börjat fungera – och det gäller väl samtliga ”nya” branscher inom välfärdssektorn där nu privata företag har möjlighet att verka. Man kan ju ställa sig frågan om hur tillsynen fungerade INNAN de privata företagen släppets in. Självklart är det så att tillsynen måste fungera och det tar självklart – men tyvärr – några år innan detta har kommit på banan riktigt ordentligt. För vårdskandaler har förekommit även INNAN Carema började verka i Sverige.

 

Offret är det viktigaste

Aftonbladet uppmärksammar ett skrämmande – men inte så förvånande – faktum. Nyktra bilförare döms generellt till längre fängelsestraff än personer som är onyktra när dom råkar ha ihjäl en person med bil . Alltså – när man har gjort ETT fel – orsakat en annan människas död får man sitta längre än om man har gjort TVÅ fel – druckit och kört bil samt haft ihjäl en annan människa.

Detta visar på hur vi i Sverige behandlar brottslingar (ja, för det är faktiskt det som är). Är det mer synd om personerna – alltså att dom har en dryckesproblem – får man helt enkelt lägre straff. Detta kan man också spinna vidare på och visa på Sveriges märkliga inställning till alkohol. Dricker man och kör bil har man självklart problmeeeeeem med alkohol. Det finns som sagt bara alkoholmissbruk – inte bara alkoholbruk och en halvtom hjärna som inte sätter stopp när man sätter sig bakom ratten.

Diskriminering gäller alla

En kille fick inte anställning hos Södertörns Brandförsvar eftersom han var en vit man. Centrum för Rättvisa har nu drivit fallet och Simon får nu 100 000:- som plåster på såren.

Skall vi kunna döma för diskriminering, skall detta gälla för alla.

PS. Hur många tror att detta kommer att skrivas om i ”vanliga medier” DS.

Kan vi inte få leva lite i fred?

Nykterhetsdebatten börjar så smått få ny luft under vingarna. Först kan man på GP läsa hur en utredare har kommit fram till att om man stänger krogarna klockan 2 istället för klockan 5 så minskar våldet på gator och torg. Tydligen måste man vara forskare för att få göra en sådan utredning, men för mig är det väl sunt förnuft. Stäng krogarna helt – så blir det definitivt inget bråk.

Nu är ju verkligheten aldrig så enkel och människor gör sällan vad politiker tror att dom kommer att göra. Det kommer självklart att drickas sprit, dock blir det istället på svartklubbar och hemmafester, vilket kommer att störa grannar och bidra till lika mycket problem där som på Avenyn. De personer som nu klagar på att man ”inte vågar gå på Avenyn en fredagskväll” kommer nu inte att våga gå hem efter kvällspromenaden eftersom festlokalen i bostadsrättsföreningen är full med berusade människor.

Istället för att låta folk göra vad dom vill (och samtidigt behålla Göteborgs dragningskraft som ”event-stad”) så kanske polisen – vars jobb är att hålla reda på de som spårar ur – skall tänka efter lite. Oftast sitter det 9 piketpoliser i en skåpbil på en parallellgata till Avenyn och drar inte iväg förrän helvetet väl brakar lös. Ett tips – låt de 6 av de 9 faktiskt patrullera upp och ner på Avenyn. Prata med folk, prata med dörrvakterna, visa sig att man finns och styr upp problem INNAN det går så långt att man behöver en insatsstyrka.

Inte nog med att inte skall få vara ute på stan när man vill, nä nu skall man heller inte få ta del av alla världens viner som inte finns på Systembolaget. Renlevnadsmänniskorna på IOGT-NTO (kan inte någon PR-människa hitta på ett annat namn som man kommer ihåg?) har nu stämt 10 bolag som kör hem vin till dörren till människor. Och anledningen är inte att man bryter mot någon lag, nej:

Enligt organisationen hotar internetförsäljningen Sveriges alkoholpolitik.

Bra försök och ett fint PR-trick, men det kommer nog inte att gå vägen. Vi vuxna, myndiga medborgare kommer nog fortfarande att kunna köpa en kartong vin för hemleverans.De allra flesta människor klarar av att hantera alkohol på ett utmärkt sätt och de som inte gör det får tag på spriten i alla fall. Inte tusan köper man 6 flaskor Château Haut-Barrail Rouge 2008 för 2556:- för att skåpsupa? Nä IGNT-ONO-eller-vad-det-nu-är – låt oss vanliga människor leva i fred och kämpa för bättre åtgärder för de som inte klarar av det. Varför inte driva frågan som kasinot i Sverige har – har man problem kan man ”anmäla sig själv” så man inte blir insläppt. Hade inte det varit något för vinimportörerna och Systembolaget?

Tänker du kommentera detta så kom inte och dra med ”200 000 barn lever med alkoholister” – det stämmer helt enkelt inte.

Uppdatering: Läs även ”Per Pladdrar på” om IOGT-NTO.