Dräpande av Bergh angående subventioner

Detta är genialiskt, signerat Andreas Bergh:

Självklart kan en skattenedsättning ses som en subvention. Enklast blir diskussionen dock om även subventioner ses som subventioner, varvid frågan blir endimensionell: Hur mycket subventioneras olika aktiviteter i ekonomin:

Anställning (ej hushållsnära) av höginkomsttagare som betalar värnskatt. Summan av lagstadgade sociala avgifter, värnskatt, vanlig statlig inkomstskatt och kommunalskatt gör att nästan bara storföretag och statliga verk har råd med dylika.

Därefter hittar vi anställning av höginkomsttagare som inte betalar värnskatt. Aningen billigare, men fortfarande inget Svensson kan unna sig.

Anställning av vanlig löntagare är i jämförelse med ovanstående rena kapet: För en totalkostnad på 14000 kan personen få uppemot 8000 i handen. (tidigare bruttokostnad var 16 000 – passa på innan jobbskatteavdraget ryker!)

På ännu högre subventionsgrad hittar vi anställning av unga, gamla och flyktingar, enligt de så kallade nystartsjobben som ger dessa grupper sänkt arbetsgivaravgift. Rabatten gjordes nyligen ännu större som en krisåtgärd.

Prylar är enligt detta synsätt mer subventionerat än att anställa människor. På de flesta grejor utgår bara 25 procents moms.

Livsmedel är ännu mer subventionerat (dock ej levande djur, förutom ostron, som är levande men räknas som livsmedel och därför omfattas av undantaget och endast momsbeläggs med 12 procent. Gäller dock ej om ostron säljs som naturläkemedel).

Ännu högre subventioner får böcker och tidskifter (dock ej e-böcker och e-tidskrifter, eller böcker där mer än hälften av sidorna är avsedda för urklippning), med bara 6 procents moms.

Viss idrotts- och kulturverksamhet är helt momsfri, liksom terapi hos legitimerad psykolog.

Lönebidragsanställning i idéell förening med kommunalt bidrag måste anses synnerligen högt subventionerad.

Bland de allra mest subventionerade hittar vi de 156 personer som åtnjuter Statlig inkomstgaranti för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv.

Touché!

Ingvar ser symptomen men inte sjukdomen

”I USA behöver man inga skattesubventioner” skriver Ingvar Persson idag på Aftonbladet. Ja, Ingvar – helt rätt, men det beror inte på ”…därför att det amerikanska samhället har så stora klyftor att de fattigas arbetskraft blir billig för den som har det bättre.”

Det beror på att skatten på arbete är lägre i USA än i Sverige. Alltså kostnaden lägre, alltså större efterfrågan…

Vi skattar sönder oss

Läs Johan Norbergs krönika i Metro varför RUT-avdraget fungerar så bra som det faktiskt gör:

Om du är en normalinkomsttagare som vill ge en person 300 kronor i handen för att han ska städa eller måla om måste du betala honom 724 kronor före inkomstskatt, arbetsgivaravgift och moms. För att du i sin tur ska tjäna ihop de 724 kronorna måste din arbetsgivare betala dig 1 352 kronor före skatt.

Detta kallas för ”skattekil” och att ingen politiker nämner detta faktum tycker jag är mycket märkligt. Att väcka denna tanke hos svenska folket hade snabbt kantrat över debatten ännu mera för regeringens politik. Så när motståndarna till ROT- och RUT-avdrag ropar att ”branscher skall bära sina egna kostnader” kan det vara läge att komma ihåg att dom inte bara bär sina kostnader (material, lön och övriga omkostnader) utan den största delen är faktiskt skatter och andra pålagor (=andras kostnader).

Oppositionen vet hur en familj skall drivas

Den röd-gröna oppositionen sitter som bäst nu och ”vässar” sina förslag inför valet. På SvD rapporteras nu om den sk. ”familjepolitiken” – alltså hur politikerna vill att familjerna skall bete sig.

Höjt tak i både den tillfälliga föräldraförsäkringen och i havandeskapspenningen.

En helt ny barntidsersättning för småbarnsföräldrar som vill kunna jobba deltid.

Fyra månader eller 120 dagar av föräldraförsäkringen knyts till respektive vårdnadshavare.

”Höjt tak” innebär större utgifter för statskassan till en föräldraförsäkring som redan idag är en av världens mest generösa. Idag kan man få 80% baserat på sin månadslön upp till 26 500 kronor. Detta vill nu de röd-gröna höja till 35 333:- Efter diskussionen angående RUT-avdraget undrar man nu vart diskussionen om ”höginkomsttagare” tog vägen?

”Barntidsersättning” känns som en ”copy-paste” på vårdnadsbidraget som oppositionen kallar för ”kvinnofälla”. Dom fortsätter alltså sin vara trogen att kritisera regeringens politik, men tar själva fram förslag som är exakt likadana.

Och sedan skall barnfamiljerna i landet ännu mindre att säga till om sitt liv. Man höjer skatten för dom och ger sedan samma pengar tillbaka till dom – MEN – bara om man delar dagarna på RÄTT SÄTT. Alltså som politikerna vill. Dagens två tvingande månader skall bli fyra – men Vänsterpartiet tycker detta är för lite. Mer att komma här alltså…

Detta är statens illusion

Detta hittade jag hos Munkhammar. Har hört det förut någonstans, men kunde inte dra mig till minnes vart. Om nu var Bastiat eller inte – det stämmer lika bra för det:

”Staten är den stora illusion, i vilken alla tror sig kunna leva på andras bekostnad.”

Munkhammar fortsätter:

Många tror helt enkelt att just de betalar mindre än genomsnittet men får ut mer än snittet.

Så kan det av naturliga skäl inte vara. Men det hindrar inte vänstern att försöka lura i folk att så är fallet. De säger alltid att det är höginkomsttagarna som betalar, men ”alla” ska få. Tvärtom betalar alla, och får tillbaka rätt lite.

Det är lite som bilkörning. Mer än hälften av alla bilister anser sig köra bättre än genomsnittet. Det säger sig självt – så kan det inte vara.

Vill dom att vi skall ha mer pengar eller inte?

PJ Linder och Marknadsliberalen uppmärksammar att LO inte riktigt kan bestämma sig om ”vi” (som arbetar då) skall få mer pengar eller inte.

  1. Mer till dem som redan har” skriver LO tidningen.
  2. Kräver sedan generella löneökningar för samtliga som arbetar

Hur vill dom ha det? Mer pengar till de som jobbar eller inte? Eller är det kanske så att dom VILL att vi skall få mer pengar i plånboken bara företagen betalar mer? Mer pengar i plånboken tack vare skattesänkningar undanbedes. Skall det vara något är det företagen som skall få betala… inte ”det gemensamma”.

Thomas och skatterna

Thomas Östros har under kongressen visat på sitt och sitt partis totala förakt mot oss medborgare. Först ut (Via Apelsineld):

Generella skattesänkningar är ett slöseri med gemensamma medel.

Mannen har alltså helt tappat greppet om vartifrån skatterna kommer. Uppenbarligen så trycks dom i en hemlig källare i Rosenbad, dit endast finansministern har tillträde. Vad tror karln’ egentligen? Det är vi som arbetar och konsumerar som betalar in våra ihoptjänande pengar till stat, landsting och kommun. Inget annat… Vidare (åter igen genom Apelsineld):

Regeringen lämnar en skattesänkarskuld efter sig som vi får handskas med en lång tid framöver

Här skall noteras att i oppositionens budgetförslag finns också ett underskott – det måste alltså lånas. Dock pratas det inte om någon ”skattesänkarskuld” där inte. Hur menar Thomas här undrar jag? Statsskulder har väl uppkommit i alla herrans år både för att skatter har höjts och sänkts. Att lågkonjunkturen spelar in verkar inte finnas i åtanke. Man kan alltid hoppas att folk se igenom falskheten i detta i september nästa år.

Borg: Oppositionen lånar till skattesänkningar

Då var repliken på regeringens ansvarstagande ekonomiska politik ute. Och inte helt förvånande är det en höjning av skatterna som skall hjälpa Sverige ut ur krisen. Den ena värre än den andra: (MP) 16,7 miljarder, (S) 19,6 och (V) toppar med 54,7 miljarder kronor. I retoriken så är det endast de rika som drabbas, men framförallt Vänsterpartiets förslag är solklart: skattesänkningarna som fått vanliga människor över tusen kronor över i månaden skall dras in. Det är ett slöseri att människor har fått högre marginaler och ett lite mer friare liv.

Att hög skatt på tobak håller nere viljan att röka är ett välkänt faktum, men att som Vänsterpartiet vilja höja skatt på arbete med 21,5 miljarder (inkomstskatt) och 20 miljarder (indirekta skatter) kan helt enkelt bara betyda att dom vill att färre skall arbeta. Det är i alla fall vad det kommer att sluta i. Framförallt när jag jagar bort viljan att investera och riskkapital ur landet med återinförd kapitalskatt och höjd bolagsskatt. Vänsterpartiet har inte kommit underfund med att vi lever i en global värld.

MP vill sparka undan bilen på alla som inte bor precis bredvid en pendeltågsstation genom att höja bensinpriset med 2 kronor (indirekt då, genom att höja koldioxidskatten). Hög skatt på bensin – mindre bil (se resonemanget ovan). Hur livet för medelklassbarnfamiljen med dagishämtningar, storhandel och boende skall gå ihop har man nog inte tänkt på. Men det är väl bara att ta cykeln antar jag…

Att oppositionen inte är överens ser man redan på siffrorna 55, 19 och 16 miljarder och läser man förslagen så blir det ännu värre. Att de röd-gröna inte har en mycket mer samlad politik med mindre än ett år till valet är nog en stor strategisk miss.

Den hårt marknadsförda beskattningen av de ”rika” är knappt ens kaffepengar i budgetsammanhang. Att svenskar med en miljoninkomst inte ska ha något jobbskatteavdrag beräknas ge 800 miljoner kronor. Visserligen tjänar både Sahlin & Reinfeldt mer än en miljon om året, men Sverige har alltså alldeles för få höginkomsttagare att beskatta för att få budgetkalaset att gå ihop.

Eric Erfors på Expressen sätter fingret på spiken. Allt prat om att det bara är ”rika” som skall betala är faktiskt populism. Undrar när folk inser PR-tricket? I september nästa år kanske ? Den ständiga utmaningen i landet med världens högsta skattetryck är att få folk att tro att någon annan alltid betalar. Det sitter iaf de röd-gröna och hoppas på nu.

Avdelningen: Jag vet egentligen inget om ekonomi

Fantastiskt. Lars Calmfors har riktigt blandat ihop korten – precis som S-V-MP gör. Skattesänkingar är enligt honom en utgift:

Det finns andra bra argument för den (skattesänkningen), men det är en ofinansierad utgift

Hittat hos Minstry of Truth. En utgift är en utgift (då man GER någon pengar som man redan HAR). En skattesäkning är inget annat än en UTEBLIVEN INTÄKT. Men oppositionen har gjort ett bra jobb med att lansera denna nysvenska.

Dags för hushållsinspektionen?

Ingvar Persson är en riktigt gnällspik. Även när något faller ut positivt, så är det något närliggande som skall få spö. Idag applåderar han personalliggarna hos byggarbetsplatser och restauranger, vilka har dragit in en massa skattepengar eftersom det nu är svårare att ha svartarbetare på arbetsplatserna.

Förändringen beror inte på något högteknologiskt övervakningssystem. Den är inte effekten av något dyrbart program för skattesubventioner lanserats av Maud Olofsson eller Anders Borg.

Miljarden i redovisade, och beskattade, löner är helt resultatet av det system med personalliggare för restauranger och frisörer som – under Folkpartiets och Kristdemokraternas protester – infördes för snart tre år sedan.

Nu föreslår utredningen att systemet utvidgas till bygg- och tvättbranscherna. Utmärkt.

Det går att bekämpa skattefusk och svartarbete utan att införa skatterabatter för hushållsnära tjänster.

Men den sista meningen antar jag att Ingvar vill att varje hushåll skall ha en liggare där varje person som inte är skriven i huset och som utför någon slags städuppgift (torka av bordet, hjlpa till med gränsklippningen när man är på semester) skall skriva in sig. Vem kontrollerar? Tja, skall vi föreslå en ny myndighet kanske – hushållsinspektionen? Dom kan ju dessutom göra revisioner för att se till att det obetalda hushållsarbetet blir jämt uppdelat också.

Att en skattesänkning är en subvention förstärker ytterligare testen att Ingvar (och de flesta andra vänsteranhängare) att lön och betalning för tjänst till 100% tillhör staten och att denna sedan bestämmer hur mycket vi små medborgare skall få behålla. Varför pratas det bara om högerns männisoksyn?