Peter Wolodarsky skriver idag på DN om hur socialdemokraterna har tappat det som dom haft i stort sätt i 80 år -bilden som ett statsbärande parti. Denna bild har dock flagnat och S tappar nu mark på många områden. Dom hänger helt enkelt inte med i opinionsbildandet och det kanske lite mer ”moderna” sättet att prata politik.
Historiskt har Socialdemokraterna ofta lyckats locka till sig skickliga medarbetare med hög akademisk kompetens. Partiledare och finansministrar har omgett sig med personer som varit bättre utbildade än de själva.
Man kan ana hur Mona Sahlin ser på dessa frågor i hennes val av medarbetare, som inte på långa vägar kan matcha Anders Borgs stab. Inte heller har Socialdemokraterna eller LO gjort något åt den skriande bristen på tankesmedjor och forskningsinstitut inom arbetarrörelsen.
Anders Borg däremot är själv nationalekonom och det ger honom mer ”cred” än vad det tidigare kanske har gjort. Samhället har utvecklas, fler läser på högskolan, mer information finns tillgänglig via tidningar, nät och bloggar. Kan det vara så att folk inte är lika ”dumma” längre? Att politiker måste börja prata mer till hjärnan hos folk än till hjärtat som det var tidigare?
Det sägs – lite på skoj – att den som inte varit socialist när man var ung saknar hjärta och den som inte blir borgerlig när man är gammal saknar hjärna. Detta kanske är något som faktiskt visar sig här. Vänsterblockets retorik talar mycket mer till hjärtat. Det är mer mjuka argument – även om dom inte sällan är helt uppåt väggarna. Detta håller kanske på och urholkas nu.
