Etikettarkiv: SvD

Långsökt om S och SD

Publicerat av
1

SvDs ledarblogg uppmärksammar att Mona Sahlins tal om att aldrig samarbeta med SD kanske inte gäller överallt i partiet:

Alla har väl till leda hört socialdemokratiska företrädare påpeka att de aldrig kommer att samarbeta med Sverigedemokraterna.
På DN Debatt skrev Mona Sahlin exempelvis tillsammans med Miljöpartiets Maria Wetterstrand och Peter Eriksson att:
”Socialdemokraterna och Miljöpartiet har enats om att inte på något sätt samarbeta eller göra sig beroende av Sverigedemokraterna om partiet kommer in i riksdagen efter nästa val.”
Kanske är det tänkt att läsas bokstavligt – att det är först efter nästa val som samarbete inte får ske.
På lokal nivå tycks man inte ha samma vattentäta skott som Sahlin et consortes vill ge sken av. I Sydsvenska Dagbladet berättas i dag om en demonstration mot kommunstyrets politik med avgiftsbelagd skolmat. Och det ser ut som att SD och S gör gemensam sak.

Det man bör lägga fokus på här är orden ” det ser ut som”, vilket är precis vad det är. Kanske vet ledarredaktionen mer om fallet än vad som står i Sydsvenskan, men jag kan inte se att det är något samarbete, mer än att man tycker lika i en fråga. Skall ”samarbete” vara det samma som att aldrig hålla med SD i någon fråga, kan riksdagsarbetet bli rätt trassig i nästa mandatperiod – om nu SD kommer in.

Dygder är faktiskt bra

Publicerat av
5

Ledaren i dagens SvD har tagit bloggosfären med storm. Johan har nämligen skrivit om dygder eller snarare det han vill kalla för positiv psykologi.

Dygd (grekiska areté) betecknar ett moraliskt eftertraktansvärt personligt karaktärsdrag. (WikiPedia)

Det är alltså inte den psykologin som ställer diagnos på oss när det är fel, utan den psykologi som förklarar varför vi blir lyckliga, vad som faktiskt bygger upp en människa.

Fascinerande nog har positiv psykologi på så sätt kunnat ge nytt liv åt den uråldriga diskussionen om det som i tidernas begynnelse kallades dygder. Det visar sig att de gamla så kallade kardinaldygderna – rättrådighet, tapperhet, vishet och måttfullhet samt tro, hopp och kärlek – är lika viktiga för människan idag som någonsin.

Dessa dygder, som tar sig uttryck i goda personliga egenskaper, är vad som rustar oss för livet och hjälper oss mot det inre mörker som i värsta fall kan slå över i depression och andra psykiska sjukdomar. Människor som är hoppfulla, optimistiska och har en positiv syn på åldrandet tenderar dessutom att leva längre än cyniker och pessimister.

Ja, tror vi inte att det är så? Dick Erixon håller med och lyckas på något sätt få in Stockholm Pride i detta (kritik mot den alltså). Sagor från livbåten påpekar att positiv psykologi är mycket MER än äktenskap, trygga relationer, men så har ju Göran läst pedagogik också. För mig, som blott är ingenjör, så känns det på precis lagom nivå det som Johan skriver. Det träffar rätt och ”känns bra”. Räcker inte det?

Motpol raljerar att ca 50% av alla äktenskap går åt pipan (det betyder att det slutar i skilsmässa), men jag vill väl knappast påstå att Johan ger intrycket av att bara man gifter sig så är allt klappat och klart. Då kan man nämligen lugnt luta sig tillbaka på stabila vänskapsband, ett tryggt samboskap (är det ett ord?) och att man i övrigt faktiskt hittar någon slags mening med livet. Och är positiv… jag är också helt övertygad om att positiva människor lever längre.

Men pojkarnas rätt till sina kroppar då?

Publicerat av
Svara

SvDs ledarblogg i form av Sanna Rayman skriver bra om förhudsdebatten:

För vad är det som gör att när det gäller kvinnlig omskärelse så diskuterar vi med argumentet ”kvinnans rätt till sin egen kropp” i högsta hugg, men när vi pratar manlig dito så är det huvudsakligen respekt för traditioner som anförs?

Har inte män – eller rättare sagt små pojkar – rätt till sina egna kroppar? Det är faktiskt en fråga som inte bara kan avfärdas. Och vi borde vara förmögna att dryfta den på ett rimligt och respektfullt vis.

Vad det inte så att vi skall behandla alla lika – oberoende av kön?

Bra skrivet om sexköpslagen!

Publicerat av
Svara

SvD skriver idag bra om sexköpslagen och om den nya siffror som visar på att gatuprostitutionen nu är tillbaka på samma nivå som innan sexköpslagen infördes:

Sexköpslagen säger att det är okej att sälja sex, men inte att köpa det. Enligt den radikalfeministiska logiken ska bara mannen (för det är oftast män) ställas till svars för ett avtal som kräver två parter. Genom att dessutom grumla gränsen mellan påtvingad och frivillig prostitution är lagens budskap tydligt: kvinnor kan inte betros med det fulla ansvaret för sina egna kroppar. En kvinna som frivilligt säljer sex är inte mer än ett offer för den manlige sexköparen. Det är inte att stärka kvinnor, utan att omyndigförklara dem.

Läs hela.

Lästips från SvD

Publicerat av
Svara

Eller snarare PJ Anders Linder:

Först om Gåvoutredningen, eller som den heter på torr offentlighets-svenska: ”Gåvoincitamentsutredningen”

Det allra bästa vore förstås om skattetrycket vore så lågt och civilsamhället så rikt att det inte behövdes några särskilda ”gåvoincitament”. Då skulle man till exempel slippa de registreringar av gåvor som måste ske i ett avdragssystem. Men nu ser verkligheten annorlunda ut och då är skattereduktion en viktig förbättring. Det har varit för mycket fokus på stat och marknad i den svenska debatten; det behövs fördjupad förståelse av hur mycket som fristående, ideell verksamhet kan betyda.

Sedan om diskussionen om styrningen av AP-fonderna:

Han ser samma tendens till tjänstemannastyre i politiken. Tidigare stod man som politiker för något långsiktigt och ideellt; nu handlar allt om nästa kvartalsrapport – nästa valresultat.

Möjligheten är ju hela poängen!

Publicerat av
Svara

Som Claes Arvidsson skriver idag på SvDs ledarsida:

Poängen är inte att ett visst antal föräldrar ska välja det, utan att
möjligheten för familjerna att välja ökar. Vårdnadsbidraget är en
viktig rättvisereform.

Och han pratar om vårdnadsbidraget. Att familjer nu har möjlighet att få pengar för att vara hemma med sina barn är en viktig reform. Varför skall endast en typ av ”barnvårdnad” (=dagis) subventioneras? Kan inte familjen få bestämma detta själv? Eller väljer dom ”fel” då… Enligt Barbro Hedvall gör dom det iaf.

[SvD] [DN – Barbro Hedvall]