Fjärde delen

Läs också fjärde delen av Maciej Zarembas artikelserie ”I väntan på Sverige”

Nämligen att våra byråkrater tar för givet att ”invandraren” har problem. Om han inte rent av är problemet. Vill jag ha exempel? Man ordnade i Kista en kurs där somaliska kvinnor skulle lära sig att hantera en dator. Kvinnorna kom, men då slog socialarbetarna larm. Dessa kvinnor kan inte ha manliga lärare, insvepta som de är i tyg från hjässan till fotabjället. ”Vi har de lärare vi har”, bestämde Abascal. Och se – det gick bra, kulturkrocken fanns bara i socialassistenternas huvud. Som dock genast kläckte en ny: dessa kvinnor kunde omöjligen få med sig laptopen hem, för då skulle den antingen stjälas, eller så skulle deras män känna sig tillintetgjorda av att fruarna hade en manick som de själva inte behärskade. ”Snacka om projektioner”, skrattar Abascal.

[DN]

Maciej Zaremba förklarar varför SD finns

Efter att ha läst den tredje delen i Maciej Zarembas artikelserie så börjar jag förstå varför SD har uppkommit. När vi i Sverige blir så måna om allt och alla – ingen skall känna sig kränkt, ingen skall vara obekväm, ingen skall må dåligt – då slår det över och vi hittar på saker som ingen egentligen känner sig kränkt över.

Jag höll på att glömma Kista, där en del tjänstemän ville ta ned flaggan från kommunalhuset, på det att invandrarna på Järvafältet skulle känna sig mer hemma. Till all lycka råkade kommundirektören vara en japansk-italiensk-spansk indian. Luis Abascal hette han, från Uruguay var han, ”nu är vi i Sverige”, grymtade han och flaggan blev kvar.

Det blir som sagt löjligt i längden och partier som SD (och även de som är ännu mer extrema) får bara mer och mer bränsle på sin brasa.

[Vilse i mångfalden – DN.se]

Klipp ur Zarembas, del 2

Jag skratta så jag grät jag läste detta… Det handlar om att svenskan faktiskt ÄR ett rätt tufft språk att lära sig…

”Prosodi” kallas det, nästintill omöjlig att härma för den som inte vyssjats i det lätet. Därför låter i era öron svenska med rysk melodi mest gnällig, med arabisk påstridig och med polsk ilsken och enformig som Uppsalaslätten. Samt – låt oss erkänna – plågsam som falsksång. Jag vet. Efter en kvart med kraxande ungersk-svenska önskar jag bara att det skall ta slut.

Till råga på detta bär den oberäkneliga melodin på betydelser (”Han skjuter på bilen”, ”Kan jag lämna paraplyt här? Nej, ställ’et i stället i stället”), så tro inte att du vet vad du säger bara för att orden hamnat rätt. Och så det svåraste av allt, inversionen, en sällsynt egenhet, svenskans sista försvarslinje, omöjlig att forcera utan år av träning: ”Förstår du, Boris, subjektet placeras alltid efter predikatsverbet då satsen inleds med en annan satsdel än subjektet.” Hänger ni med? Ni behöver inte. Men Boris säger: ”Förra veckan jag förstod, jag trodde.”

Nej, det var inte allt. Försök läsa en tidning, eller gatuskyltarna för den delen, med hjälp av ordboken. Står cykelhjälmsförslag? Flyktingförläggning? Grovsoprum? Eller ens jullunch? (”Rimfläsk” trodde jag länge var en åkomma som drabbade stillasittande poeter.) Hur skall en vietnames, vars språk består av enstaviga ord (Za-rem-ba stavas det i Hanoi), veta i vilken ände han skall sprätta upp ”bidragsförskottsärende”? Bi verkar vara en insekt… Bidrag – fångstverktyg för bin?

[Mät din snorre – DN.se]

Andra delen av Maciej Zaremba

Andra delen av Maciej Zaremba finns nu on-line…

Det är oändligt mycket svårare i Stockholm än i London att få ett jobb eller ens bli tagen på allvar om man misshandlar språket. Säger du ”Varfår anvenda sevora outlendska årt ner dät finz inhemskt adekfat våkaboulär dispånibäl?” kommer folk att börja tala långsamt, undvika svårare glosor och i övrigt behandla dig som sinnesslö. Och de kommer inte att vilja ha dig på sin arbetsplats. Enligt våra antirasister beror det på att svenskar är mer rasistiska än andra. Det är inte så säkert. Men de är avgjort mer musikaliska än andra.

Artikeln är lång, men ack så bra… Läs denna också!

[Mät din snorre – DN.se] [Första delen]

Integrationsartiklar av Maciej Zarembas

Om ni har tråkigt denna söndag skall ni definitivt lägga ner lite tid på att läsa första delar i Maciej Zarembas artikelserie ”Välkommen till Sverige”.

Edward Issa är tandläkare. Norrland ropar efter tandläkare. Ändå sitter doktor Issa sedan 18 månader i en tegelbyggnad i Kristianstad alltmer otålig över att språkundervisningen går så långsamt. Har politikernas omsorger blivit ett hinder för verklig integration?

Det är på grund av politiker och stela system, märkliga marginaleffekter och mycket annat som gör att Sverigedemokraterna nu står och bankar på dörren till riksdagen. Denna artikelserie BÖR (=skall) läsas av alla…

Så… vad väntar DU på? 🙂

[Svensk? Var god dröj! – DN.se]