Sjukskrivningsreglerna FUNKAR faktiskt

Ingen kan väl har missat oppositionens fruktansvärda kritik mot sjukförsäkringarna. Om ni tror att deras retorik har varit lite ”mycket”, då skall ni se bloggosfärens. Det har varit allt från ”omänskligt” till paralleller om tortyr av kattungar.

Indignationen har varit gränslös över ”hetsjakten” och ”sparkandet” på de långtidssjuksrivna. 
På oppositionen har det låtit som om regeringen vält människors rullstolar, och lämnat de sjuka på gatan. ”Sjukskrivna blir arbetslösa” förutspådde IF Metall.
Så har det inte riktigt blivit. Av de 9483 långtidssjukskrivna som förlorade sin ersättning vid årsskiftet har de allra flesta fått arbete, enligt TT. Bara 700 är anmälda som arbetslösa.
”

Så reglerna har fått ut 8783 i arbete och som nu – istället för att vara sjuka – har ett arbete och kan försörja sig själva. Att ha ett jobb att gå till får folk att tillfriskna bättre än att gå hemma ensam.

[Expressens opinionsblogg] [SvD Ledarblogg – Sanna Rayman]

Pengar är inte allt

Regeringen skall – äntligen – se över biståndet som Sverige strör ut över världen. Nu skall resultat ränkas och inte summan som tidigare.

Sverige drar sig ur biståndsprojekt där regeringen inte får gehör för sin uppfattning om hur arbetet bedrivs. Exempel på hjälporganisationer som regeringen är missnöjd med är FN:s
äldsta fackorgan, livsmedels- och jordbruksorganisationen FAO. Organisationen är alltför toppstyrd och ineffektiv. I en rad andra fall har regeringen försökt men inte fått gehör för
sitt synsätt på biståndet. Det gäller bland annat FN-organen UNODC, UN-Habitat, UNAIDS och UNIFEM och GEF, där regeringen kommer att ompröva storleken på bidragen och
graden av engagemang. Det handlar om nära 15 miljarder kronor i multilaterala bidrag som
nu omprövas. Regeringen vill ha inflytande över verksamheten och lägga tyngdpunkten på
bland annat mänskliga rättigheter, miljö och jämställdhet.

Att de pengar som genom skatt tas av medborgare och företag inom Sveriges gränser skall användas på mest effektiva sätt borde vara självklart. Detta har dock inte varit fallet under de senaste 70 åren, men nu – 2009 – skall det bli ändring på det.

Gunilla Carlsson har nog en av de mest anonyma posterna i regeringen, men som biståndsminster har hon visat hur en borgerlig politiker borde agera. Självklart skall vi hjälpa och stötta människor i nöd, men pengarna måste gå till där dom gör nytta – inte in i blödande projekt och helt utan styrning. Detta förstör trovärdigheten för biståndet i stort och så kan vi inte ha det.

I många år har biståndet gått till länder med bristande demokrati och där pengarna har hamnat i fickorna på korrupta regeringar snarare än där dom behövs. Dessutom har bistånd – när det väl kommit fram – används på fel sätt vilket gör att länderna som har fått biståndet inte har utvecklats något under de senaste 30 åren. Vad är det då för mening med bistånd?

[DN]

Bort med zebralagen

Vore det inte dags att skrota zebralagen nu? Det har sedan länge (se länk 1) visat att det skadas FLER människor vid övergångställen än innan lagen kom till. Varför är det nu så?

Jo, när någonting lagstiftas tar folk genast tillfället i akt att sluta tänka över det som det lagstiftades om. När ansvaret tas ifrån en, slutar man tänka. Jag bor i Linnéstaden i Göteborg och ser dagligen när jag kör bil här hur människor tänker – eller snarare inte tänker alls.

Inte nog med att folk kliver rätt ut på övergångsställen utan att se sig om, nej, dom gör det även det på vanliga vägar. Mitt i gatan… stövlar rätt ut och hoppas på det bästa. Nu har det dock gått så långt att bilarna räknar med detta så det stannas och släpps förbi hej vilt.

Detta gjordes även INNAN zebralagen, men då fungerade det med samspel – inte lag. Folk stannade vi vägkanten, tittade höger-vänster-höger och – om bilarna stannade – så gick man över. Annars inte…

Och – i dagar av miljöhysteri – vorde det inte bättre att bilarna faktiskt fick köra förbi innan fotgängarna kunde gå över? En buss med 70 personer måste stoppa för att EN person skall stövla sig över zebraränderna?

Nej, skippa zebralagen och återinför samarbetet i trafiken istället!

[Nonicoclolasos 1] [Nonicoclolasos 2]

Ridå för kunskapen

Kunskap kommer, tack vare IPRED-lagen, i framtiden bli mindre tillgänglig. Kungliga Biblioteket tvingas nu att stänga sitt öppna nätverk.

Ipredlagen är en stor katastrof för de öppna nätverken, för Kungliga Biblioteket, och för hela ABM-sektorn (arkiv, bibliotek, muséer red. anm.), sa Pelle Snickars, som också är fil dr i filmvetenskap, vid gårdagens debatt.

Eftersom en bransch (film & musik) har uråldrade affärsmetoder som gör att det inte på ett enkelt sätt går att köpa digital teknik, samt att riksdagen har ordnat en specialskriven lag åt dom, så sitter vi nu där. Det försprång vi faktiskt har när det gäller att dela kunskap är nu utraderad och de länder som inte har liknande lagar kommer i ännu större utsträckning att köra om oss.

Grattis regeringen!

[Nyheter24] [HAX]

Viktigt med pengar för kvinnor

Detta kommer in aldrig få höra från Feministiskt Initiativ, dom kämpar nämligen för ”jämställdhet”…

När mannen blir av av med jobbet lämnar kvinnorna dom i större utsträckning än om förhållandet är det motsatta.

Det gäller framförallt för om mannen i en relation förlorar jobbet. Mannen ses traditionellt som familjeförsörjare och förlorar status om han blir arbetslös, säger han [Magnus Viksten vid Umeå universitet, som handlett en doktorsavhandling om skilsmässor] till Metro.

Så kan vi nu lägga ner diskussionen om att män är svin och kvinnor är perfekta varelser och bara se att människor – i mer eller mindre utsträckning – är egoistiska varelser och utnyttjar de fördelar man har/kan få?

Vare sig man har snopp eller bröst?

[Aftonbladet]

Slöseri för vänstern…

…är när:

  • Människor får behålla lite mer av de som tjänar i lön
  • Slipper att köpa företag som tillverkar bilar som ingen vill ha
  • Få bättre tillgång till läkemedel. Huvudvärk KAN ju faktiskt komma på söndagar också!
  • Kan välja vilken vårdcentral man får gå till
  • Välja skola själva

Ja, att vi medborgare har fräckheten Björn Elmbrandt på Dagens Arena

[Via Fredrik Segerfeldt]

Hon dog av för hög dos

Nu har obduktionsprotokollet släppts:

”Den sammantagna bilden visar att flickan avlidit till följd av kraftig överdosering av tiopental i kombination med morfin, skriver obducenten Petra Råsten-Almqvist.”

Hon tillägger att flickan var i mycket dåligt tillstånd och troligen hade avlidit inom en kortare tidsrymd utan överdoseringen, men att alltså den direkta dödsorsaken var de höga läkemedelsdoserna.

Nu inträffar det moraliska dilemmat. Barnet skull ”troligen” ha dött ändå, så varför inte avsluta det i förtid – OM det nu är så att det rör sig om en medveten överdosering. Det vet vi ju inte ännu… Dock kvarstår en del medicinsk osäkerhet:

– Obduktionen kan ibland ske en eller två veckor efter dödsfallet, under den tiden kan det hända saker med substansen. Vissa läkemedel kan brytas ned under den tiden. Det är svårt att tolka blodprover och veta vad som är en hög nivå. Alla reagerar olika, säger Ulf Jonsson, läkare på rättsmedicinska avdelningen i Göteborg.

Detta börjar verkligen likna någon TV-serie på TV4 eller Kanal 5. Problemet med detta är att det knappast kommer att lösas på 1 timme med 2 reklampauser för blöjor och ”Milda matlagnin”. Nej, detta fall kommer det att diskuteras om länge. Är det rätt att ”ta död” på någon som ”ändå kommer att dö”? För det är lite i den diskussionen vi landar i. Och bara för att komplicera det – vi pratar om ett barn som inte kan ta något eget beslut.

[SvD] [Gryningsräd – Läkarkåren kan inte bestämma sig]

Inte bra att samtalen bryter samman

Samtalen mellan Svenskt Näringsliv och de fackliga organisationerna har brutit samman. Det gick inte att komma fram till något ”nytt Saltsjöbadsavtal” och nu får vi leva kvar med ett avtal som är drygt 70 gammalt. Precis vad Sverige behöver i den globaliserade världen.

Enligt Svenskt Näringsliv bröt samtalen samman då LO och PTK inte velat diskutera förslag om begränsningar i konfliktregler och vad gäller turordningsreglerna i las.

Arbetsgivarsidan ville att kompetens och skicklighet skulle få vägas in när det gäller turordningen.

Varför facken försvarar de lata och inkompetenta framgår inte av artikeln, men facket verkar inte uttala sig. Endast SNs representant ”får” uttala sig i artikeln. Undrar när fackens reaktioner kommer.

En stötesten – och den på förhand utpekade frågan – var konfliktreglerna. Eftersom detta är ett oerhört starkt vapen för facken var det självklart att dom inte skulle ge mig sig i denna fråga. Synd, eftersom regelerna idag leder till väldigt märkliga och fruktansvärt orättvisa – framförallt – sympatikonflikter, vilket inte bara drabbar det utpekade företaget utan även oskyliga företag. Att facken vill ha kvar denna rätt visar bara på vilken inställning dom har till företagare… inget ont som har något gott med sig liksom.

Att Sveriges arbetsmarkand är i behov av en riktigt förnyelse borde vara självklart för de flesta. Vi har en oerhört trög arbetsmarknad vilket stänger ut unga och invandrare, vi har höga ingångslöner vilket gör att okvalificerat arbete inte lönar sig att driva på ”vitt” sätt – det blir svartarbete istället. Eller inget arbete alls… vilket får betalas av de som väl har jobb, med höga ingångslöner och hög beskattning. Fiffig rundgång va’?

[SvD] [SvD] [DN] [DN]

Fjärde delen

Läs också fjärde delen av Maciej Zarembas artikelserie ”I väntan på Sverige”

Nämligen att våra byråkrater tar för givet att ”invandraren” har problem. Om han inte rent av är problemet. Vill jag ha exempel? Man ordnade i Kista en kurs där somaliska kvinnor skulle lära sig att hantera en dator. Kvinnorna kom, men då slog socialarbetarna larm. Dessa kvinnor kan inte ha manliga lärare, insvepta som de är i tyg från hjässan till fotabjället. ”Vi har de lärare vi har”, bestämde Abascal. Och se – det gick bra, kulturkrocken fanns bara i socialassistenternas huvud. Som dock genast kläckte en ny: dessa kvinnor kunde omöjligen få med sig laptopen hem, för då skulle den antingen stjälas, eller så skulle deras män känna sig tillintetgjorda av att fruarna hade en manick som de själva inte behärskade. ”Snacka om projektioner”, skrattar Abascal.

[DN]