Men pojkarnas rätt till sina kroppar då?

SvDs ledarblogg i form av Sanna Rayman skriver bra om förhudsdebatten:

För vad är det som gör att när det gäller kvinnlig omskärelse så diskuterar vi med argumentet ”kvinnans rätt till sin egen kropp” i högsta hugg, men när vi pratar manlig dito så är det huvudsakligen respekt för traditioner som anförs?

Har inte män – eller rättare sagt små pojkar – rätt till sina egna kroppar? Det är faktiskt en fråga som inte bara kan avfärdas. Och vi borde vara förmögna att dryfta den på ett rimligt och respektfullt vis.

Vad det inte så att vi skall behandla alla lika – oberoende av kön?

Omskärelse är inte samma sak som hål i örat

Expressens ledare skriver idag att det bör visst vara så att landstingen skall erbjuda folk att låta omskära sina nyfödda gossebarn.

Det är en fullständigt verklighetsfrånvänd jämförelse. Visst är manlig omskärelse ett fysiskt ingrepp, men utan några egentliga konsekvenser om det görs på rätt sätt.

Sedan fortsätter man själva att vara rätt verklighetsfrånvändande när man hävdar att motståndarna till förslaget är FÖR den sk. köksbordskirurgin – där icke-utbildade läkare genomför operationen i hemmets lugna vrå. Men snälla nån. Bara för att man är emot en sak betyder det inte automatiskt att man är FÖR något annat. Den debattnivån hör hemma på s-bloggar.se

För ingen tror väl att omskärelser skulle upphöra bara för att några etnocentriska kirurger får framföra sina åsikter.

Nä, men om frågan kom upp till debatt, man fick en lag som förbjöd den och satte hårda straff för att göra det så kanske folk hade slutat? Sedan jämför man förhudsoperationen (där i mångt och mycket inte kan återskapa det man förlorar) med hål i örat. Skall vi gissa på att skribenten inte är omskuren?