Mycket skatter blir det

Robert Gidehag, VD i Skattebetalarnas förening och Johnny Munkhammar, forskningschef på European Enterprise Institute skriver idag i Sydsvenskan om Globaliseringsrådets slutrapport, men framförallt de svenska skatterna. Några fakta:

Av de 1 624 miljarder som tas in i skatt 2009 är 1 048 miljarder kronor skatt på arbete. Av dessa står i sin tur den statliga inkomstskatten för 41 miljarder kronor och av detta är cirka 5 miljarder värn­skatt.

[…]

Av skatterna på arbete drar de sociala avgifterna in 400 miljarder kronor 2009. Av dessa är det dock endast 300 miljarder som kopplas till förmåner. Resten, främst den så kallade allmänna löneavgiften, går ospecificerat in i statsbudgeten. Den har höjts i samma takt som kostnaderna för sjukskrivning har gått ned, bara för att behålla de sociala avgifterna på samma nivå.

Om nu arbetslinjen skall gälla, måste det väl ändå vara skatter på inkomster som skall ned? Att personer faktiskt undviker att jobba extra timmar på arbetet eller tar ett andra jobb vid sidan om just på grund av skatterna gynnar faktiskt ingen. Känner man som att det inte lönar sig att arbeta, ja då gör man det inte. Drivkraften att få det bättre eller tryggare för sig själv och sin familj har varit drivkraften för människan sedan starten för 65 miljoner år sedan. Staten går miste om skattepengar och arbetsgivaren får inte det arbete utfört som önskats.

Nu passar det bra att sänka skatterna

En sak jag inte förstår med (framförallt vänsterns) skattepolitik. Man har hög skatt på bensin för att vi skall köra mindre bil, vi har hög skatt på tobak så att vi ska röka mindre och vi har hög skatt på alkohol så att vi skall dricka mindre.

Varför är det då så att vi har så hög skatt på arbete – för att vi skall arbeta mindre?

Ingvar Person på Aftonbladets ledarsida – inte direkt höger – frågar sig nu varför kooperativ vindkraft skall beskattas på samma sätt som ”de stora” producenternas el? De höga skatterna gör att det helt blir svårt för att få det att gå ihop, alltså blir det ingen kooperativ vindkraft. Den hälsosamme ekonomisten skriver:

Insikten är att höga skatter försvårar mänskligt samarbete för att lösa gemensamma problem. Och detta gäller faktiskt inte bara – som Aftonbladet verkar tro – vindkraft. Det gäller också höga skatter på arbete, sparande och investeringar.

Exakt – varför skrivs det inte fler ledare om exempelvis kooperativt ägande? Som idag också knappt bär sig eftersom skatterna tynger ner? Det hör man inte flaska om… eller har man helt enkelt inte tänkt den tanken? Även på GP har ”De röd-gröna” gått samman och skrivit en artikel på precis samma ämne. Men även där saknas ju reflektionen av skatters inverkar på övriga delar av samhället. Möjligtvis med undantag för Miljöpartiet.

Ur hand i mun

Robert Gidehag har en mycket viktig poäng om svenskarnas beroende av pengar från staten.

Minns jag rätt beslutade politikerna att flytta barnbidraget några dagar framåt i månaden. Detta ledde till att bidraget skulle komma efter midsommar och det blev ramaskri. Många hade nu inte likviditet att klara helgens extra utgifter. Det är sorgligt. Vissa har det helt enkelt svårt oavsett system – och de kommer alltid att behöva hjälp. Men i Sverige är detta inte ett marginalproblem – långt upp i medelklassen blev det svårt att klara midsommar utan barnbidrag.

Att vi har detta problem i Sverige är faktiskt hemskt att beskåda. Jag blir ledsen och arg när man ser att samhället lägger sin blöta filt över mångas privatekonomi att dom blir beroende av den som tar pengarna ifrån en. Det pratas mycket om ”trygghet” i politiska debatter. Det handlar i de flesta fall av ekonomisk trygghet: att inte bli av med jobbet, att få pengar när man blir sjuk osv. Varför driver då ingen frågan på riktigt – låt folk behålla sina pengar så blir dom trygga!

Prioriteringar…

Det klagas ju i högan sky om att kommunerna är så fattiga och att det direkt kommer att drabba barnen. Tja, det beror väl lite på hur man prioriterar. Malmö har lagt 8 miljoner på att öppna ett virituellt Malmö i datavärlden ”Second Life”, Sundbyberg sparar 26 miljoner på skolan med bygger konsthall, utomhusbad och basebollarena (!) för totalt 112 miljoner. Och det var bara de beräknade kostnaderna.

I TV står dock sossarna och skäller på skolministern att han måste skjuta till pengar till skolorna. Dick Erixons läsare skriver:

Här har vi en situation där sossar i kommunledningar drar ned på välfärdens område samtidigt som då slösar skattepengar på meningslösa IT-projekt samtidigt som man kritiserar regeringen för att man själva prioriterar fel. Man kräver att staten skall rikta bidrag till skolan. Menar sossarna att man inte själva klarar av att prioritera utan behöver statens och den borgerliga regeringens hjälp?

Johan Ingerö:

Så här ser det ut i de flesta kommuner. Politikerna bygger monument över sig själva, inte sällan på kärnverksamhetens bekostnad. Det som jag skrivit tidigare. Kommuner, inte individer, är vad program som Lyxfällan borde handla om.

När skall galenskaperna upphöra? Troligtvis aldrig eftersom det enda man hör är att ”de rika måste betala mer”. I Trollhättan har man iaf nått någonstans i tänket. Här vill man inte höja skatten eftersom:

Då får alla, även de arbetslösa och sjukskrivna, vara med och betala. Det är i första hand den statliga skatten som borde höjas.

Med andra ord – vi kan inte prioritera speciellt bra, men vi har ingen lust att höja skatten för då blir vi impopulära. Vi skyller istället på regeringen så slipper vi ta något ansvar. Dessutom blir det ju då bara ”de rika” som får betala.

Förmögenhetesskatten kan bli ett problem

Firma Sahlin&Östros försöker att fiska röster genom att meddela att ”de rika skall beskattas hårdare”. Samarbetspartiet (MP) kontrar dock med att dom inte vill införa denna skatt:

Det är en ideologisk skatt med stora problem. Den läcker som ett såll och träffar inte dem som bör betala. Vi ser inget skäl till att vrida klockan tillbaka

Allt enligt partiets ekonomiska talesman Mikaela Valtersson. I nästa andetag drar hon dock till med.

Vi är beredda att höja skatten något för de som tjänar mest. Men jag tror att S lägger sig på lite högre nivåer än vad vi vill göra. Det som behövs är höjda klimat- och miljöskatter.

För att sammafatta läget – (S) vill höja en skatt som (MP) inte vill (ideologiska skäl) och (MP) vill höja skatter som (S) inte vill (politiska skäl gentemot industrifacken och väljarna där).

Fram med popcorn och läsk och njut av underhållningen. Och då har inte ens (V) gjort något uttalande. Vad skall vi gissa på där? Att skatten skall höjas YTTERLIGARE borde inte vara någon högoddsare…

[Aftonbladet – S vill höja skatten] [Aftonbladet – MP vill höja skatten, fast inte på samma sätt]

Dick Erixon om LAS

Jag vet, det är tråkigt när man rippar någon rätt av, men eftersom man inte får kommentera på Dick Erixons blogg, så får jag ta med hans inlägg och sedan min kommentar direkt. Hoppas det går bra…

Huvudledaren i Dagens Nyheter slår huvudet på spiken om hur vi kan skapa fler jobb och ta oss ur lågkonjunkturen, I stället för las:

Den rigida principen om ”sist in, först ut” är på många håll fortfarande utgångspunkten vid uppsägningar. Det skadar företagen och hämmar rörligheten på arbetsmarknaden. Med ett avskaffande av las skulle arbetsgivarna kunna behålla nyckelkompetens och samtidigt bli mindre försiktiga vid nyanställningar. Fler skulle också våga byta jobb när rädslan att ”hamna sist i kön” försvinner. Paradoxalt nog skulle en sådan nyordning stärka både fackets roll och samarbetsklimatet på arbetsmarknaden.

Under etthundra år 1870-1970 hade Sverige världens högsta tillväxt. Det är ingen slump att vi började rasat i välståndsligan samtidigt som vi på 1970-talet införde Lagen om anställningsskydd, LAS, och en rad andra statliga regleringar av arbetsmarknaden.

Arbetsrätten är en tvångströja som gör nya, växande företag omöjliga.

Vill vi att bevara vårt välstånd måste vi släppa kreativiteten fri igen. Bara genom att slopa arbetsrätten skapas den nödvändiga flexibiliteten, både för anställda medarbetare och arbetsgivare.

När ska Alliansen lyssna?

Dick glömmer dock en sak: skattetrycket. Visserligen började stigningen redan på 1930-talet, men att gå från ett totalt skattetryck på 40% 1970 till 50% 1980 har ju oerhört dämpande effekter på samhället i allmänhet och arbete i synnerhet. I övrigt håller jag med – regeringen bör ta dessa saker till sig, men jag tror att om dom får förnyat förtroende i valet 2010 så blir detta bland det första att ta tag i.

Valtaktik helt enkelt…

Skall skatten höjas?

Ja, det kan man fråga sig – och det gjorde ”Metallgubben” på Aftonbladets Chatt med Ibrahim Baylan:

”Metallgubben säger: Ibrahim : Så du lovar alltså att ex. inkomstskatten inte kommer att höjas? Eller heller inte arbetsgivaravgiften? Förstod inte riktigt ditt svar.

Ibrahim Baylan säger: hej igen, i dagsläget är det inte aktuellt med den typen av skattehöjningar.”

”…med den typen av skattehöjningar”. Det måste ju betyda andra typer – för han förnekar ju inte att skatten SKALL höjas. Så vi får väl helt enkelt se fram emot återinförande av förmögenhetsskatt, borttagande av hushållsnära tjänster (fast ROT-avdraget skall vara kvar), höjd fastighetsskatt för ”alla dyra hus” och höjd företagsskatt.

[Den hälsosamme ekonomisten: Man har väl rätt att ändra sig]

Om detta må ni berätta

Tänk – jag trodde faktiskt i min enfald att jag hade hört talas om de flesta (för det mest rätt idiotiska) skatter i detta landet. Men detta var faktiskt något nytt: den sk. ”högskolemomsen”. Detta är en avgift (OBS, avgift ska det vara!) som tas ut på donationer och avkastning på fonder.

Regeringen vill i och med forskningsproppen ta bort denna avgift och det vore väl inte en dag för tidigt. Tänk, att först plocka ut en avgift som dämpar viljan att dela ut pengar till forskning, bara för att sedan få veta att en regering tar åt sig äran över att ”ge” forskningen mer pengar – som man i första ändan TOG från forskningen.

Detta är väl ett av många bra exempel hur sjukt vårt skattesystem fungerar i detta land!

[SvD]

Och staten skall förstås rädda allt

(s) har ju lagt sin skuggbudget och det är enkelt att göra det när motståndaren redan har lagt sin – allt blir mycket enklare att övertrumfa. Lägger regeringen förslag på 3 miljarder, blir det enkelt att lägga 3,3 miljarder och verka mycket duktigare. Dessutom har ju (s) en guldläge i och med att Alliansen har skött finanserna så väl att det finns 30 miljarder i reformutrymme. Det hade inte (s) klarat av – bara så att ni vet…

Efter Volvos varsel vill ju förstås (s) rädda allt och alla genom att ge 1,5 miljarder till Vinnova för att styra upp utbildningar till den personal som får lämna Volvo. Vad dom skall utbildas till är oklart och vart dom sedan skall jobba någonstan är lika oklart det. Tveksamt hur många riktiga arbeten 1,5 miljarder blir – nä, (s) vill självklart stoppa undan alla arbetslösa i utbildningar så att dom har något att göra under tiden. Pappa staten löser det mesta.

Se på Volvo Lastvagnar, det är ett företag som har kraft att komma igen när konjunkturen vänder. Då vore det olyckligt om den personal man kommer behöva har försvunnit.

”Försvunnit”. Nä, med utbildningarna vill bara (s) skaffa en behållare tills dess att Volvo börjar anställa igen. Undrar om man är lika frikostig med ”utbildning” om exempelvis Swedbank börjar sparka banktjänstemän? Troligtvis inte – det är ju liksom fel fackförening vi pratar om.

Vore det inte bättre att använda pengarna till att sänka skatter på småföretagande? Minska reglerna? Att långsiktigt ta bort förmögenhetsskatten (som s nu lovar att återinföra) så att människor kan få en möjlighet att spara ihop till en buffert som används till tider som denna ? Regeringen har ju dessutom (nån glömde väl bara att skriva det) satsat många hundra miljoner (orkar inte leta upp siffran) på infrastruktur i Västra Götaland – något som under många år har försummats av tidigare s-regeringar. Undrar varför Volvo har det tufft…?

Nä, istället skall alla som tjänar upp till 30 000 kronor få 80% i A-kassa och fortsätta med beskatta låg- och medelinkomsttagare hårt. Bara det näst högsta i världen för tillfället

[Aftonbladet]

Hyfsat konkret från (s)

Mona Sahlin och Tomas Östros presenterar idag på DN Debatt deras plan för Sveriges framtid. Eller iaf för socialdemokraternas höstbudget-förslag… Mycket lösa påståenden som dels är svåra att bemöta

Dessa nya skattesänkningar som Reinfeldt beskriver som en ”finanspolitisk stimulans” kommer enligt finansdepartementets egna kalkyler att närmare till hälften tillfalla höginkomsttagare.

i kronor räknat ja, inte procentuellt. Dels påståenden som leker med sanningen

Skattesänkningarna redan några månader efter regimskiftet tog inte hänsyn till konjunkturläget. De var ofinansierade och därför tvingades Riksbanken höja räntan.

eftersom räntan började höjas redan i början av 2006, när just (s) satt vid makten, dels ren lögn:

Inte minst kommer vi att satsa på alla de unga som regeringen övergivit.

Att övergiva betyder här att man har tagit in CV-skrivar-kursen och ”Datorteken”. Arbetsmarknadsåtgärder alltså… Vad det gäller jobbavdraget så verkar inte det falla i god jord:

Effektiviteten i denna skattesänkning kan ifrågasättas [det kommande steget i jobbavdraget]. När hushållen känner oro för framtiden kommer sannolikt extra pengar snarare att sättas in på sparkontot än konsumeras. Dessutom sparar höginkomsttagare generellt en större andel av sina inkomster än låginkomsttagare.

Här skriver hon faktiskt att dom inte vill att folk ska spara. Folk skall inte ha en möjlighet att bygga upp en ekonomisk trygghet på egen hand, utan att vi ska överlämna våra pengar till staten så att den tar hand om oss. Att kunna stå på egna ben är det viktigaste som finns – det stärker självkänslan och gör att vi mår mycket, mycket bättre. Men det tycker tydligen inte Mona.

Indien och Kina utbildar miljoner civilingenjörer per år ska inte Sverige gå i motsatt riktning och minska platserna på högskolan

Kanske skillnad på högskola och högskola. Kvaliteten måste vara viktigare än kvantiteten – det går inte att alla småorter i landet utbildar ingenjörer, om dom inte är duktiga. Dessutom lär knappast alla pengar satsas på ingenjörsutbildningarna – det blir nog mycket annat också.

Just nu pågår ett ras i kvaliteten i välfärden när resurserna minskar på grund av försämrad ekonomisk utveckling och ogenomtänkta skattesänkningar

Enligt en artikel i SvD (ej on-line) som jag hittade hos Dick Erixon, har vi idag aldrig lagt ut mer pengar på sjukvård, skola och omsorg. Vidare har (s) missat det som vårbudgeten var tänkt att göra:

Så sent som i våras lade regeringen en budget kliniskt ren från investeringar för att ta itu med den vikande arbetsmarknaden, försämrade ekonomin och de ökande priserna. Bristen på konkreta insatser i vårbudgeten var obegriplig och oansvarig.

Arbetet med budgeten gjordes om inför detta året. Vårbudgeten skulle vara mer en budget med bred pensel: inga detaljerade förslag eller reformen. Här skulle snarare en mer allmän bild målas upp – de konkreta förslagen kommer i höstens budget. Fast Mona & Tomas kanske valde att hoppa över den paragrafen.

Hur (s) satsningar skall finansieras står det dock inget om. Dom ska bara genomföras… farligt att då anklaga regeringen för ofinansierade skattesänkningar. Men nu verkar det som att reformutrymmet är stort, kanske upp mot 30 miljarder. Då kan man väl knappast kalla dom för ofinansierade – om man nu inte ser det som principiellt viktigt att aldrig, aldrig, aldrig sänka skatten. Är det så (s) vill ha det?

[DN Debatt]

Uppdatering:

Debattartiklen bemöts även hos Mona ljuger och Danne Nordling.