Måste vi verkligen dela upp världen i kön…

Melodifestivalen har precis avslutat sin sista deltävling – om det nu är någon som av någon anledning råkat missa detta. Följer det inte direkt, bryr mig inte alls – men har ändå sett de flesta deltävlingar. Mest för att höra bidragen, sedan har jag faktiskt stängt av TV:n eller bytt till någon annan kanal. Musik intresserar mig ändå.

Som vanligt är väl bidrag generellt inte alls speciellt bra, men i år – framförallt tredje deltävlingen – så har det varit rätt ok (med Mello-mått mätt). Så nu när den sista delfinalen har avslutats kan det väl vara trevligt att se lite vad som skrivs av ”experterna”. Surfar då in på SvD där man möts av:

Som om tävlingen avgjordes i Saudiarabien

Ett program i svensk TV, där vi har tydligt uttalade HBT-personer (Army of Lovers), lättklädda dansare (kvinnor och män), mer eller mindre utmanande klädda artister osv, jämställs alltså med en diktatur som styrs av shahira-lagar, där kvinnor inte får köra bil eller gå ”obeslöjade” på gatan. Och anledningen – jo, svenska folket tänkte inte tillräckligt genus genus när dom ringde in och röstade…

Om detta är problemet med jämställdheten i Sverige idag – ja, då har vi faktiskt inga problem…

Världens skönaste sågning av Melodifestivalen

Oj, detta var riktigt roligt skrivet. Nu vet jag inte om författaren är bitter för att han inte får vara med i M-festivalen eller om han verkligen KAN något (satsar dock 120% pü det senare), men visst är det lite roligt skrivet. Läs hela:

Syftet med låtarna är heller inte att bli listettor utomlands utan att klara kvalet i Sverige. För att lyckas med detta måste de uppfylla två kriterium. 1. De ska passa Christer Björkmans musiksmak. 2. De ska gå att bildsätta när ett fullsatt Cloetta Center vill klappa takten.

Resultatet har blivit en slags inavlad Belgian Blue-schlager dominerad av tonartshöjningar och dansande körsångare, en musikgenre som är unik för Sverige.