Ute i ”jymden” kan ingen höra dig skrika, Gudrun

Jag håller inte med radikalfeminister i vanliga fall och aldrig Gudrun, men idag har hon verkligen tagit ett (rymd)språng för långt:

Rymden har starka ekonomiska och politiska företrädare på jorden. Att leda utvecklingen genom att vara först i kampen om dominans, den här gången i rymden, är det urgamla patriarkala tänkandets givna mönster. Lika säkert är att kvinnors mänskliga rättigheter och kampen mot fattigdomen då får stå tillbaka.

Som Per Ström skriver:

Man kan ha olika åsikter om huruvida offentliga medel ska satsas på bemannade rymdfärder eller om annat ska prioriteras. Men det har inget med genus att göra. Varför skulle kvinnors mänsliga rättigheter försämras om EU skulle finansiera rymdfärder? Och vad är det som säger att just kvinnorna skulle betala rymdfärder? Gudrun Schyman är som så ofta ute i ogjort väder med sin skruvade verklighetsuppfattning.

Ja, här kan man verkligen snacka om skruvad verklighetsuppfattning. Att Gudrun ens får utrymme att komma till tals med sådana här fantastiska uttalanden får en att undra om det överhuvudtaget sitter något filter på debattredaktionen hos Expressen. Kanske Gudrun är inkvoterad där? 🙂

Märklig defintion av feministisk porr

SvD har en artikel som handlar om feministisk porr. Jag kan hålla med om att den porr jag har stött på inte är speciellt ”jämställd” eller vad man nu kan kalla det. All fokus på tjejerna som alltid visas i helkroppsformat, men där man endast ser killens höfter. Så det är klart man undrar över hur denna porren blir och feministisk porr defintieras enligt Mia Engberg:

Exakt vad som definierar feministisk porr tycker Mia Engberg att det är svårt att sätta fingret på. En av de största och viktigaste skillnaderna från traditionell porrproduktion tror hon är de ekonomiska förutsättningarna, vilket har lett till att alla inblandade i ”Dirty diaries” delar lika på den vinst projektet genererar (”så att inte en gubbe tjänar en massa pengar på någon annans, oftast kvinnans, kropp”).

Grejen verkar uppenbarligen inte vara vad filmen faktiskt visar, utan vart pengarna går när filmen säljs? Den feministiska debatten blir bra lustig ibland. Även Genusmagazinet undrar.

Feministerna får skylla sig själva

Belinda Olsson skriver bra idag på Aftonbladet:

Så jag beklagar att det i dag är helt rätt att lägga sig i nischen ickefeminist. Beklagar att folk tror att som feminist måste man ingå i ett led och per automatik hata porr eller se barn som hot mot frigörelse.

Det har alltså gott för långt. Kvinnor i allmänhet har tröttnat på att bli utmålade som viljelösa varelser som hamnar vid spisen om inte staten går in och pekar ut pappadagar åt höger och vänster och männen har även dom tröttnat på att bli utmålade som latmaskar som aldrig lyfter ett finger hemma. Och familjen (det kändes lite Kristdmeokratiskt det där) har tröttnat på att få på lusen om dom inte delar föräldradagar exakt lika – oavsett livssituation.

Dessa siffor frågor om delad föräldraledighet och ett jäkla jämmrande när kvinnor helt frivilligt är hemma med barnen har tagit död på feminismen. Ingen orkar lyssna längre. Ingen bryr sig. Alla vill bara få leva sitt liv som dom själva vill utan att någon går ut på morgonnyheterna och säger att dom gör fel.

Men skulden för detta kommer väl att läggas över på det ”manligt” styrda media och könsmaktsstrukturer…

Feminismen tar över

Tanja Bergkvist skriver om hur det ser ut när man inte sköter sig på universitetet. Och då pratar vi inte om en student på en föreläsning – nejdå. Det är en anställd som tydligen inte har lyssnat ordentligt på ett jämställdhetsseminarium.

Under ett seminarium om sexuella trakasserier ska en manlig åhörare, som vi kan kalla Y, varit ouppmärksam (osynliggörande) och det framkom senare att någon hört honom kommentera jämställdhetsexpertens klädsel i korridoren (förlöjligande och objektifiering).

Och så fortsätter det. Läs hela HÄR och sedan även BESLUTET. Jag säger som Tanja: ”Vad pågår egentligen i det här landet”?